Ingen slutför tråkiga bedömningar (det här fungerar faktiskt)

Här är en siffra som borde störa dig: någonstans mellan 40% och 60% av kandidaterna som påbörjar en onlinebedömning slutför den aldrig. De öppnar länken, ser 45 flervalsfrågor framför sig och stänger tyst fliken. Du hör aldrig av dem igen. Framför allt de duktiga. De har alternativ. De kommer inte att sitta igenom något som känns som ett skolprov när tre andra företag vill prata med dem.

Vad gör du då? Du kan korta ner testet. Du kan göra frågorna lättare. Men båda alternativen minskar kvaliteten på det du mäter. Det finns ett bättre alternativ: gör bedömningen i sig mer intressant.

Varför spelfrågor fungerar

Tänk på senast du spelade ett pussel på telefonen. Det kanske var ett ordspel, en mönsterigenkänningsövning eller en av de där 'hitta den udda' utmaningarna. Du tänkte förmodligen inte på det som en kognitiv bedömning. Men det var precis vad det var. Du tränade ditt arbetsminne, mönsterigenkänning och bearbetningshastighet. Riktiga färdigheter. Du märkte det bara inte för att du var engagerad.

Det är insikten bakom spelbaserade bedömningsfrågor. De testar samma kognitiva förmågor som traditionella psykometriska frågor, men i ett format som känns som något du faktiskt skulle välja att göra. Ångesten sjunker. Engagemanget ökar. Och de data du samlar in är lika giltiga eftersom den underliggande mätningen är identisk.

Kandidater som träffar på en spelfråga efter några standardfrågor tenderar att piggna till. Tempobytets signalerar att det här företaget har tänkt igenom sin process. Det bryter enformigheten. Det ger hjärnan något annat att arbeta med. Och avgörande: det håller folk i bedömningen istället för att de avbryter den.

Du behöver inte göra allt till ett arkadspel

Det finns ett vanligt missförstånd att gamifiering innebär att förvandla hela din rekryteringsprocess till ett videospel. Det gör det inte. Det mest effektiva tillvägagångssättet är kirurgiskt: lägg in två eller tre spelfrågor i en annars standard bedömning.

Föreställ dig ett 20-minuterstest. Du börjar med några rollspecifika flervalsfrågor. Sedan en kortsvarsfraga om ett scenario. Sedan ett Memory Grid-spel där kandidaten måste komma ihåg och återskapa ett mönster. Sedan tillbaka till ett par standardfrågor. Sedan ett snabbt reaktionstest. Sedan ett avslutande skriftligt svar.

Hela saken känns fortfarande professionell och seriös. Men de två spelfrågorna förändrade upplevelsens karaktär. Kandidaten förblev nyfiken på vad som kom härnäst istället för att räkna ned hur många frågor som var kvar. Det psykologiska skiftet är värt mer än du kanske tror.

Varumärkeseffekten ingen pratar om

Kandidater pratar med varandra. De delar erfarenheter i gruppchatter, Reddit-trådar och vid ett glas. 'Hur var deras antagningsprocess?' är en av de första frågorna folk ställer när någon nämner att de sökt jobb någonstans.

'Det var faktiskt ganska coolt' är inte något kandidater säger om ett test med 50 flervalsfrågor. Men de säger det om en bedömning som innehöll ett kodknäckningspussel eller en labyrintnavigeringsutmaning. Det fastnar i deras minne. Det skiljer dig ut. På en arbetsmarknad där varje företag hävdar att vara innovativt är din rekryteringsprocess en av de få platser där du faktiskt kan bevisa det.

Det spelar större roll för konkurrensutsatta roller. När du slåss om samma mjukvaruutvecklare, designers eller produktchefer som alla andra företag i din stad, blir kandidatupplevelsen en konkurrensfördel. Företaget med den genomtänkta bedömningsprocessen får fler slutförda ansökningar och bättre mun-till-mun-reklam än företaget med den glömbara processen.

Vad dessa spel faktiskt mäter

Låt oss vara tydliga: det här är inga trolleritrick. Varje speltyp mappar till ett specifikt kognitivt drag som förutspår arbetsprestation.

• Arbetsminne: Spel som Memory Grid testar hur mycket information en person kan hålla och hantera på en gång. Nödvändigt för roller som innebär multitasking, att följa komplexa instruktioner eller hantera flera prioriteringar.
• Bearbetningshastighet: Reaktionsbaserade spel mäter hur snabbt någon kan ta in information och reagera. Kritiskt för snabbrörliga miljöer där beslut måste fattas i realtid.
• Deduktivt resonemang: Pusselspel som Code Breaker testar förmågan att arbeta baklänges från ledtrådar till lösningar. Grunden för felsökning och strategiskt tänkande.
• Rumslig förmåga: Navigeringsutmaningar som Maze Runner mäter förmågan att tänka i rummet och planera vägar. Relevant för design, teknik och alla roller som kräver systemtänkande.
• Prioritering: Spel som Priority Queue testar omdömet: kan den här personen identifiera vad som är viktigast när allt verkar brådskande? Troligen den mest universellt värdefulla arbetsförmågan som finns.

Poängen är att dessa inte är slumpmässiga underhållningar. De är riktade instrument inpackade i en upplevelse som inte känns som ett test. Kandidaten har det bättre. Du får bättre data. Alla vinner.

Prova att blanda in några

Du behöver inte se över hela din bedömningsstrategi. Börja med ditt befintliga test och lägg till två eller tre spelfrågor. Se vad som händer med dina slutförandefrekvenser. Se vad kandidater säger om upplevelsen. Se om de kognitiva data du samlar in tillför en dimension som dina standardfrågor saknade.

Up&Up har 13 spelbaserade frågetyper inbyggda, var och en kopplad till ett specifikt kognitivt drag. Du kan lägga till dem i vilket test som helst bredvid dina vanliga frågor. Ingen installation. Ingen extra kostnad. Bara en bättre bedömningsupplevelse som kandidater faktiskt slutför.